Ida Pettersson Preutz

Quilty Pleasure på Klippans konsthall

klippan 250829
En sprudlande färgstark, livgivande utställning väntar på vernissage lördagen 1 september i Klippans konsthall.
Det är textilkonstnären och designern Ida Pettersson Preutz som bjuder in till utställningen Quilty Pleasure.

Titeln stämmer fint med det spontanaintrycket av utställningen.
Häftiga färger, kompositioner och former sammansatta i en väl avvägd, stram helhet lyser och lockar längs väggarna. Stora dukar i quiltteknik från taket värmer rummet. En stor vacker stickad pläd lockar trivsamt på en pall.

Allt är rent hantverk med handfärgade utvalda bomullstyger och screentryckta mönster. Mitt i det till synes fria skapandet anas en matematisk noggrannhet i såväl form- och färgval som hantverket.

– Jag gör också mycket noggranna skisser innan jag sätter igång, instämmer Ida, som är utbildad på Konstfack och har en stor mängd uppmärksammade utställningar såväl bakom som framför sig. Den senaste ägde rum på Ronneby konsthall.

Det mest spännande med Idas textila bildverk är hennes förmåga att skapa illusioner, trompe l´æil-effekter och optiska villor.
Inget är vad de synes vara, det trygga hantverket och den taktila känslan till trots.
Pixlar, ljuskiftningar och neonfärger ser ut att vara goda stöttepelare i den avancerade textila illusionstekniken.
Andra stöttepelare på vägen har Ida född 1989 med sig från modersmjölken.
Med mamman samarbetar hon än idag med att skapa läckra, stickade plädar. Kanske något för Klippans yllefabrik?

Ida Pettersson Preutz´utställning ”Quilty pleasure” med vernissage lördagen den 30 augusti 13-15 pågår t.o.m. 11 oktober.

Claus Hviid Knudsen och Anki Andersson

Anki Andersson och Claus Hviid Knudsen
på Galleri Skelderhus

Munka Ljungby 250829
Detta att få tänka och agera helt fritt är en nåd att stilla bedja om för designers, arkitekter, scenografer m.fl.
–Att bara få skapa utan tanke på det funktionella, bara ösa ut det som finns i huvudet, säger designern Claus Hviid Knudsen Inredningsarkitekten och sambon Anki Andersson instämmer.
– Det är en ynnest att få skapa rum utan krav och barriärer!

Paret ställer nu ut tillsammans på Galleri Skelderhus med vernissage lördagen 1 september.
Det är skogens drömska viskningar, jordens trygghet och resurs i ett platsspecifikt helhetstänk som möter betraktaren.
Trolska, stillsamma stämningar med sagovibrationer och lekfullhet i en inkännande, igenkännande rumslighet skapas enkelt och rakt utan krusiduller och pålägg.
 
En spännande sten på grenverk i ett hörn…
Tunga formsköna skulpturer i mitten i skarp kontrast till Anki Anderssons mjuka, lättsamma gouacher…
En fantasifull vägg med små delkomponenter, fragment av skogsmotiv, där varje litet objekt bär på sin egen historia…

– Barndomsminnen vid Aggarps skog som flimrar förbi blandas med färska upplevelser i mina motiv. Då och nu, säger Anki
– All god design bär på en berättelse, inflikar Claes Hviid Knudsen,som  experimenterat med nya glasyrer och vidareutvecklat sitt formspråk införl denna utställning.
Han är utbildad på Kungl. Danska Kunstakademiens skola för design och möbler, driver eget företag sedan 1992  och har stora uppdragsgivare, typ Brio i sitt kundregister.
Claes är sedan decennier främst känd för sin möbeldesign, där funktionalitet är av största vikt.
Konst och design är ledord i hans breda verksamhet.

Anki Andersson har stora uppdragsgivare som eftertraktad ansvarig inredningsarkitekt och gör gestaltningar i offentliga rum till vardags. I arbetsprocessen är det alltid naturligt nog en mängd krav som måste uppfyllas av beställarna.
Anki SIR/SAR), utbildad på Lunds tekniska högskola, har även gjort rena designprojekt tillsammans med Claes men annars jobbar de alltid var och för sig hemma i Malmö och Köpenhamn.

Vernissage på Anki Anderssons och Claes Hviid Knudsen utställning på Galleri Skelderhus lördagen den 30 augusti kl 13-16.

Ilkka Pärni och Kerstin Hedman

Kerstin Hedman och Ilkka Pärni med utställningen Spår på Galleri Hattlösa

Förslöv 250606
Det är vilar en betagande renhet med meditativa vibrationer och underliggande strömningar på Galleri Hattlösa sedan 5 juni, då utställningen Spår hade vernissage.
Avskalat in absurdum öppnar både Kerstin Hedman och Ilkka Pärni i, inre landskap i ett genomgående utsökt abstrakt färg- och formspråk. Deras respektive bildverk växer sida vid sida likt dekorativa buketter och skapar en naturlig enhet – ett spännande homogent konstlandskap med spår och sidospår.

I ett tidigt skede av deras långa konstnärskap var det dock realistiska landskapsmåleriet som lockade dem båda, långt innan de kände varandra.
Idag bor de i Sunnanäng vid Siljan i Kerstins barndomshem i skilda ateljéer och låter det personliga processflödet göra sitt under stark disciplin och återhållsamhet. Det abstrakta tänket i en till synes förenklad, stilfullt elegant men mångfacetterad bildvärld har de gemensamt. Men sedan skiljer det sig…

Medan Kerstin fokuserar på det abstrakt monokroma och texturen lutar Ilkka sig mot det abstrakt geometriska och skulpturala.
Det kan tyckas som en förenkling men att börja ludda om konstruktivism och konkretism känns inte rätt mot detta jordnära öppensinnade par, där var och en framgångsrikt hittat sitt eget signum i många decennier. 
– Utvecklingen sedan dess är som en trappa. En stor befrielse att ha hittat hit, säger Kerstin och visar ett av sina bildverk. Det är lager på lager och åter lager av akrylfärg som döljer sig bakom den spännande texturen, ibland målade på plexiglas. Hon leker med ytan, så proffsigt att den ofta liknar textilen. Kerstin Hedmans bilder känns trots eller på grund av det minimalistiska, inbjudande varma och hon bjuder även på runda monokroma bildverk som sticker ut.
Ilkka och Kerstins bilder kan tyckas vara i symbios men spelar ofta på skilda känslosträngar. Kerstins målningar känns, i mitt tycke, kvinnliga medan Ilkkas stramhet och formspråk har manligt karaktär.

Ilkkas ofta lysande färgstarka bildverk med geometriskt tänk, rektanglar, kvadrater och cirklar, tangerar ofta skulpturens. Som skulptör har han också gjort stora uppmärksammade offentliga skulpturer. Här visar han prov på detta i reliefer i tempera på trä, utförda i ett stycke.
Ett av hans signum är självlysande stavar.
Som farkoster på väg i livets väg…Idén fick han på Capri när paret besökte San Michele, där ett månghundraårigt bälte på en dörrpost fick fart på kreativiteten.
Där upptäckte de även efterlämnade spår på vattenytan, spår som fastnade och sedan hamnade på dukar trä eller plexiglas.
Spår är också titeln på denna mycket sevärda utställning på Galleri Hattlösa.

Kerstin Hedman och Ilkka Pärnis utställning Spår pågår t.o.m. 27 juli

Örkelljunga 250523
Maria Lindström utlovar inte guld och gröna skogar i  utställningen på Örkelljunga kulturhus men väl guld, tapeter och fjädrar i fantasifulla konstnärliga gestaltningar.
En vacker insiktsfull dikt, skriven av Maria välkomnar vid entrén. Den visar inte bara Marias poetiska ådra utan även hennes livssyn och vilja till förändring av vårt liv på Moder jord...

I slutet av dikten skriver Maria:
Älskade jord
När slutade vi se
När slutade vi lyssna och tänka
När försvann vår lyhördhet
Kan vi någonsin bli förlåtna för denna giriga framfart
Med ett frö i min hand, fortsätter jag plantera
Det ger mig hopp

I utställningen med vernissage lördagen 24 maj planterar hon en mängd kreativa frön hos besökarna.

- Wow, så vackert, smart och fyndigt med så enkla medel, kommer med säkerhet många besökare utbrista.

Galleriets väggar är fyllda med bildverk, skapade med blommönster, hämtade från gamla hundraåriga tapeter, målade på en linnebotten och med fjäderkompositioner fästa på ytan.
 I taket hänger lysande lampliknade bugs i guldfärg, tillverkade i luffarteknik. Ett förvånande dekorativt inslag! Brända bräder, strukturerade och lackade med insprängda blommotiv, inspirerade av tapetmönster tar tryggt plats på en annan vägg. Guldet glimmar och lyser här och var. Det gäller även Marias färgstarka keramik som är  hennes huvudprofession.
Alla hennes glänsande, handkololerade keramikobjekt är kavlade, aldrig drejade och målade med naturfärg. Till vaser, brända graverade urnor och skålar…
Sagor och sägner hittar sina platser på många av objekten. Maria säger också sanningen med ett leende i klassiska teatermasker i keramik. En gungstol har i Marias flinka fingrar fått nytt sammetstyg, broderat i gammalt blommönster.
Utsökt vackra kimonos har fått nya skepnader med hjälp av Marias handkolorerade mönster. Intill fönster ligger guldglänsande läckra örhängen och lockar.
Mångsidiga konstnären och keramikern Maria Lindström lyckas med råge sätta en guldkant på tillvaron i denna säregna, inspirerande utställning.

Vernissage lördagen den 24 maj kl 11 – 13.
Utställningen pågår t.o.m. 14 juni under bibliotekets öppettider.

Harald Hjärne och Katinka Husberg

Trettio år senare – Katinka Husberg och
Harald Hjärne på Krapperups konsthsall

Krapperup 250523
Se bakåt för att se framåt… Den tesen tycks osviklig.
Femtioårsjubliéet av Kullens Konstförening firades 1995 firades med en bejublad utställning med titeln Expressioner. Kullabygdens mest kända konstnärer, den rikskända Kullafamiljen Husberg  intog Krapperups konsthall med bravur och stor uppmärksamhet och lysande recensioner.
Med Höganäskonstnären Gustav  Arne, hustrun Bibban Arne, sonen Simon Arne och dottern Katinka Husberg, då gift Hjärne, satte de Kullabygdens avtryck på vår svenska konstkarta.

Nu trettio år senare är Katinka Husberg tillbaka på Krapperups konsthall tillsammans med sonen Harald Hjärne som vid nämnda utställning då var ett litet embryo i mamma Katinkas mage. Det är en spännande utställning som bjuder på två olika konstinriktningar. Harald söker sig till de historiskt klassiska uttrycksformerna. Katinka som utbildade sig under fem år på Konstakademin i Paris och var elev till Cobrarörelsens medgrundare, fortsätter på sin inslagna väg med sprudlande färgsprakande kompositioner med personligt känsloladdat uttryck i färg och form.

– Ett penseltag leder till ett annat när väl grundkompositionen är lagd. Ett huvudspår med sidovägar… Jag vill ta ut svängarna, hitta rytm, penselföring och balans. Kontrollera ett virvlande kaos - måla rörelser, rytmer, färg, ljus och form. Det är tillstånd, känsloyttringar och målarglädje som sedan hamnar på duken. Betraktaren får sedan hitta sitt, säger Katinka, vars stilinriktning enligt vissa konstvetare kan härledas till den s.k. orfismen.
Det är alltid liv, lust, professionell lek och en hängivenhet som möter betraktaren. Hon har tidigare alltid jobbat i stora format men på senare tid börjat arbeta i mindre format, då i blandteknik. Likaså har både människor och djur börjat synas i hennes livliga, men balanserade bildrum, där det gula färgen alltid hoppgivande tittar in.
Både Katinka och Harald är intensivt kreativa, ständigt igång med pennan, penseln och oljefärgtuber nära till hands.  

Harald Hjärne som bl.a. studerat på Munka Ljungby konstskola och även varit verksam  som lärare där, slukar hängivet konsthistoriska luntor vid sidan av måleriet.
Det är där han oftast hittar inspiration till sina motiv och styrka till sina livsfilosofiska tankebanor för vidare transport till duken.

– Jag vill skapa dialog mellan nutid och dåtid, förklarar Harald och visar på en mycket händelserik, välgjord stor målning i klassiskt manér, full av kraft, balans och styrka.
Där ror den lilla människan mitt i intill Kronborgs slott. Grunden till det motivet är en parafras av en japansk mästare.

Naturens kraft, dess våldsamhet, temperament… Vind vågor och berg fastnar på många dukar, likt temperamentsfulla eller stillsamma människobarn. Det är suggestiva målningar som kan öppna känslomässiga områden, ett tecken på god konst.
I likhet med Katinkas är Haralds bildverk fulla av intensiv energi, ibland ödesmättade.
I Harald Hjärnes bildvärld händer det mycket samtidigt, då och nu. Spår av människor, lamm, ryska dockor, soldater till häst, skepp på väg…
Vadan och Varthän…
Då och nu…

Det viktiga är inte motivet utan måleriet, sa Gustav Arne. Det stämmer både Katinka och Harald in i.

Utställningen Trettio år senare med Katinka Husberg och Harald Hjärne
pågår 24 maj t.o.m. 22 juni. Öppettider: Se Krapperups hemsida.

Vernissage på Krapperups Konsthall 24 maj kl 13 - 17

Katinka Husberg

Åsa Canbäck och Maria Montelius Grifó

Viskningar (och) rop i skogen på
Galleri Oscar

Mjöhult 250507
– Detta är den hittills bästa samlingsutställning på Galleri Oscar, säger en glad Maria Montelius Grifó - konstnär och gallerist på sitt välbesökta galleri som hon nu framgångsrikt drivit i fem år på Oscarsgården i Mjöhult.
Utställningens tema är skogen, detta andningshålställe där ”själen får ro och tankarna vila” som Selma Lagerlöf uttrycker det.
Ämnet är så inspirerande för alla kreativa varelser att det tyvärr ofta kan bli banalt och likriktat vid samlingsutställningar. Inget kan vara mer fjärran i denna högkvalitativa, mångfacetterade utställning med titeln Viskningar från skogen.
Den är ett lysande exempel på ett fungerande helhetsgrepp med fyra skickliga konstnärer som alla vågar gå utanför ramarna i sina respektive tekniker och uttryck.

Skogens andliga väsen och livskraft andas, viskas och ropas i varje tum i konsthallen. Över sjuttio skulpturer och målningar lever och verkar i symbios och samverkan, likt skogsträds rötter. Trots mångfalden är det ett livsrum med stora fria ytor att verka på.

Skogens poesi, skönhet och rörelse har Anita Köster fångat i mjuka, subtilt fångade akvareller, gicléer eller blandteknik som här fungerar som en scenografi för skogens invånare.
Åsa Canbäcks imponerande skickligt gestaltade djurvärld har utan tvekan mästarklass i denna genre. Med nålfiltning (skulpturer i ull med en tråd) och egen blandteknik, bl.a. tovat och ståltråd, har hon skapat djur av sällan skådat slag.
Ylande vargar, björnfamiljer, älgar, olika fågelarter, grodor…
Alla är häpnadsväckande naturtrogna i uttryck, beteenden och rörelser. Ögonen är så skickligt utförda att man tycker att djuren följer åskådarens blickar. Vissa djur kan ta upp till 100 timmar att göra, vilket säger mycket om Åsa Canbäcks tålamod och konstnärlig professionalism.
Birgitta Rydberg, känd för sina keramikhästar, visar sina egna tolkningar av skogen i inte enbart i keramik utan i nya
 spännande träskulpturer, ofta med mytisk anknytning.
En sådan är den tankeväckande skulpturen Antropocens ark som symboliskt och mytiskt visar på människans sätt att förstöra vår skog som ju vi är mer beroende av än skogen av oss. Canbäcks ylande varg och Rybergs skulpturer visar skogens högaktuella rop på hjälp. Inte bara viskningar…

Maria Lindström visar handdekorerat stengods graverat blyinfattat glas. En i dubbel bemärkelse lysande skapelse med en mängd ”glasbuggs”, hängande likt trädens frukter eller blommor i en betagande livfull trädformation.

Det är en spännande skogsvandring/utställning – full av liv, viskningar och rop.

Viskningar från skogen med vernissage 10 maj kl 13-17pågår t.o.m. 1 juni.

Det är poetiska, iscensatta fotografiska bildverk med egenskrivna dikter intill varje verk, som presenteras. Dikterna ger inre bilder, bilderna skapar texter i symbios.
Så kan det fungera det när kombon text och bild är sammansvetsade...
I poemen ges också info om var bilden är tagen. Men som alltid.. Var och en ser sitt.
Stilren skönhetsupplevelse kan räcka långt.

Likt berättaren i antika dramer tycks det även i Peters dramaturgi finnas en berättare – naturen själv. 

– Jag vill leda betraktaren in i naturen med distans och närvaro. Jag försöker vara neutral mellan två världar. Där är för övrigt allas kreativas hemvist – mellanrummet, säger Peter och visar ett signifikativ Stridsbergsverk med honom själv i strålkasterfokus. Alltid taget bakifrån,  Det är rakt och enkelt, stramt och suggestivt utan onödiga attribut.

De flesta bildverken är tagna i vintertid. Det är inte så konstigt eftersom denna kollektion är pinfärsk och har producerats det senaste halvåret. Det är kallt, vitt, snö och typiskt nordiskt med en nästintill nationalromantisk touch.
Men som Carl-Johan Olsson på Nationalmuseum påpekar i en recension av en tidigare utställning "Nattens grönska" är det ljussättningen som skiljer den från att den romantiska inriktningen. Han påpekar bl.a. att ljuset inte är sceniskt fördelat och kalkylerat som hos romantikerna och att Peter Strindberg arbetar med saklig klarhet i motsats till romantikernas förföriska effekter.

–I stället badar vissa scener i skarpt dagsljus medan natttscenerna är belysta som om vi stiger in i dem med ficklampa. Ljuset kommer dock från den strålkastare som medverkar i bilder som har tagits dagtid, konstaterar Carl-Johan Olsson som också  associerar Stridsbergs bildverk i utställningen "Nattens grönska" till Brechts typiska Verfremdung.
Bland flera lyriska epitet liknar Carl-Johan Olsson Stridsbergs bildverk ”en vacker allvarsam lek med landskapsmotivet”.

Peter Stridsberg född  1994, tycks veta vad han vill och har gjort en snabb karriär som fotografisk bildskapare och även i sitt arbete med installationer. Efter Munka Ljungby konstskola med David Skoog som fotolärare , tog han 2019 sin Masterexamen vid Umeå Konstuniversitet. Sedan dess har Peter Stridsberg avverkat flera konstutställningar såväl inom som utom landet.
Peter Stridsbergs utställning” Fram i ljuset” med vernissage 31 maj pågår t.o.m. 19 juni.

Ur bildsamlingen Nattens grönska

Vår del i alltet…
Vi hinner ofta bara förnimma tanken, tar oss sällan tid att uppleva, tolka skogens, havets och landskapets magi och livskraft.
En konstnär som sedan barnsben hängivet och nyfiket studerat naturens under är skulptrisen, målaren och keramikern Christel Khan. Allt vad hon gör har universum och naturen som främsta inspiratörer.
Samtidigt har hon kollen på samhällsutvecklingen.
Jordnära i dubbel bemärkelse tycks hon samarbeta med högre sfärerna och ger i sitt skapande konturer och en helhetsbild till universella sanningar.

Det är en unik utställning med wow-effekt som Christel Khan har kreerat och sammanställt på Galleri Moment. Tänkvärd, vacker med professionellt helhetstänk och hantverk står den nu färdig för besökare.
Vernissage 28 juni på Galleri Moment.

Inte för inte kallar Christel Khan utställningen Kraft, kort och gott. Skaparkraft, kvinnokraft, naturkraft möts, andas och viskas i såväl skulpturer som målningar.
Det är en ljus, hoppfull utställning med titlar som ”En bra dag att leva”. Naturens magi och mystik lever som tidigare kvar i hennes välkända skulpturer.
Men det är de stora välbalanserade, nytänkande oljemålningarna som är i fokus i denna utställning.

–  Jag har gått från inre landskap till att tolka de yttre, säger Christel som skaffat en husbil och rest runt för att fullödigt kunna uppleva, andas in naturen och skapa yttre bilder av sina intryck.

– Sedan går det supersnabbt. Jag släpper ut mina lagrade intryck och jobbar till en början helt intuitivt. Sedan ställer jag in mig på rätt frekvens och jobbar lager på lager, skikt på skikt med oljefärg. På det översta skiktet tecknar jag både över och under, förklarar Christel.
Det är oftast i det fördolda, i det för ögat inte synliga arbetet i en kreativ process som är det centrala för de flesta konstnärer.

Romantik och dramatik hittar varandra i vissa målningar. En betagande vacker,  målning visar bl.a. änglar/själar som vakar över våra planeter.
Det finns mycket att njuta och studera i denna mycket sevärda utställning. En utställning att hämta andan och kraft ur.

Christel Khans utställning Kraft med vernissage lördagen 28 juni pågår t.o.m.19 juli på Galleri Moment.

Majlis Persson och Mona Öjemark

"Återkomst" med Majlis Persson och Mona Öjemark på Galleri Moment

Ängelholm 250504
Genuin kvinnokraft genomströmmar nu Galleri Moment med vernissage 3 maj
Det är två framstående konstnärer med en äkta livslång kärlek till textilen som stämmer möte:
Majlis Persson, drottningen av gobelänger som även arbetar med grafik och måleri samt textilaren, keramikern och målaren Mona Öjemark som alltid vill utforska olika materials dolda möjligheter och hantering i sitt kreativa skapande.
I över sextio år efter många studieår har de båda varit professionellt verksamma och lyckats finna egna personliga, framgångsrika konstnärliga plattformar.
Ingenting är lämnat åt slumpen.

Återkomst kallar Mona och Majlis utställningen, vilket syftar på deras gemensamma textilutställningar de avverkade runt på femton platser i början av 2000-talet tillsammans med bl.a. Gunilla Pettersson.

Resultatet är en säregen, spännande utställning, där visuellt kontrasterande konstverk ofta hittar varm gemenskap i de berättelser som växer fram i  Majlis Perssons resp. Mona Öjemarks gestaltningar.
Livets gång, drömmar, manligt och kvinnligt, relationer…

Majlis bildverk är skapade med hjälp av digital teknik. Bilder plåtas, samlas digitalt för att sedan sättas in i en ny kontext med fotomontage och överföras till vävstolen. Skilda epoker vävs samman likt trådar i varpen. Nya världar växer fram tråd för tråd i en process där urålderligt hantverk möter modern teknik. 
Det är poetiska, välbalanserade och vilsamt vackra motiv i storformat som skapas, där allting existerar samtidigt och parallellt. Såväl filosofi som myter och litteratur tittar in. Det vilar ofta ett stilla, klassiskt stoiskt lugn över gobelängerna. Eller som Majlis själv uttrycker det: En motvikt till den tidspress av de bilder och ljus som omger oss.

Mona Öjemark är synnerligen målmedveten med stor konstnärlig bredd i sitt konstnärskap. Textil, hantverk och materialkunskap är gyllene ledord framåt. Nyfikenhet och kunskapstörst är två goda ledsagare i likhet med strävan efter enkelhet, ställningar som bibehållits ända sedan Konstfacktiden.
– Linjer och trådar som korsas skapar möjlighet till nya formspråk och strukturer. Ytor i förhållande till former jag jobbar jag också mycket med 

På väggarna visar Mona här bl.a. abstrakta målningar och textsjok, gjorda på handgjort papper. Allt är genuint, förenklat och symbolladdat. Hennes stora, formsköna krukor är kroppsliga kärl fyllda med innehåll med bl.a. kvinnokamp.
Livets linjer bakåt och framåt eller återkommer ofta även i keramiska alster, likt textilens trådar.
I Monas iver efter att undersöka olika materials möjligheter har hon nu tillsammans med yrkessmeden  Stridsberg skapat tre smidesskulpturer med teckenmotiv.
Ett mycket givande samarbete enligt Mona.
Det tycks samarbetet mellan Mona och Majlis också vara, två starka konstnärer i ständig utveckling!

 Majlis Persson och Mona Öjemarks utställning Återkomst med vernissage på Galleri Moment 3 maj pågår t.o.m. 24 maj 2025.

Mona Öjemark i Stridsbergs smedja

Majlis Persson

Mona Öjemark

Majlis Persson och Mona Öjemark

"Återkomst" med Majlis Persson och Mona Öjemark på Galleri Moment

Ängelholm 250504
Genuin kvinnokraft genomströmmar nu Galleri Moment med vernissage 3 maj
Det är två framstående konstnärer med en äkta livslång kärlek till textilen som stämmer möte:
Majlis Persson, drottningen av gobelänger som även arbetar med grafik och måleri samt textilaren, keramikern och målaren Mona Öjemark som alltid vill utforska olika materials dolda möjligheter och hantering i sitt kreativa skapande.
I över sextio år efter många studieår har de båda varit professionellt verksamma och lyckats finna egna personliga, framgångsrika konstnärliga plattformar.
Ingenting är lämnat åt slumpen.

Återkomst kallar Mona och Majlis utställningen, vilket syftar på deras gemensamma textilutställningar de avverkade runt på femton platser i början av 2000-talet tillsammans med bl.a. Gunilla Pettersson.

Resultatet är en säregen, spännande utställning, där visuellt kontrasterande konstverk ofta hittar varm gemenskap i de berättelser som växer fram i  Majlis Perssons resp. Mona Öjemarks gestaltningar.
Livets gång, drömmar, manligt och kvinnligt, relationer…

Majlis bildverk är skapade med hjälp av digital teknik. Bilder plåtas, samlas digitalt för att sedan sättas in i en ny kontext med fotomontage och överföras till vävstolen. Skilda epoker vävs samman likt trådar i varpen. Nya världar växer fram tråd för tråd i en process där urålderligt hantverk möter modern teknik. 
Det är poetiska, välbalanserade och vilsamt vackra motiv i storformat som skapas, där allting existerar samtidigt och parallellt. Såväl filosofi som myter och litteratur tittar in. Det vilar ofta ett stilla, klassiskt stoiskt lugn över gobelängerna. Eller som Majlis själv uttrycker det: En motvikt till den tidspress av de bilder och ljus som omger oss.

Mona Öjemark är synnerligen målmedveten med stor konstnärlig bredd i sitt konstnärskap. Textil, hantverk och materialkunskap är gyllene ledord framåt. Nyfikenhet och kunskapstörst är två goda ledsagare i likhet med strävan efter enkelhet, ställningar som bibehållits ända sedan Konstfacktiden.
– Linjer och trådar som korsas skapar möjlighet till nya formspråk och strukturer. Ytor i förhållande till former jag jobbar jag också mycket med 

På väggarna visar Mona här bl.a. abstrakta målningar och textsjok, gjorda på handgjort papper. Allt är genuint, förenklat och symbolladdat. Hennes stora, formsköna krukor är kroppsliga kärl fyllda med innehåll med bl.a. kvinnokamp.
Livets linjer bakåt och framåt eller återkommer ofta även i keramiska alster, likt textilens trådar.
I Monas iver efter att undersöka olika materials möjligheter har hon nu tillsammans med yrkessmeden  Stridsberg skapat tre smidesskulpturer med teckenmotiv.
Ett mycket givande samarbete enligt Mona.
Det tycks samarbetet mellan Mona och Majlis också vara, två starka konstnärer i ständig utveckling!

 Majlis Persson och Mona Öjemarks utställning Återkomst med vernissage på Galleri Moment 3 maj pågår t.o.m. 24 maj 2025.

Mona Öjemark i Stridsbergs smedja

Majlis Persson

Mona Öjemark

Lutz Müller

Himmel och hav och allt däremellan på
Örkelljunga konsthall

Örkelljunga 250425
Himmel och hav…
Magin i dessa två fenomen, deras skimrande sagolika gemensamma möten, deras ständiga förändringar i ljus och rörelser… De omfamnar som en överjordisk scenografi och vårt liv på Moder jord.
Målaren, grafikern och keramikern Lutz Müller, KRO-konstnär från Laholm har i sextio år yrkesverksamt gestaltat dessa fenomen. Himmel och hav är alltid berättande aktörer i hans motiv, där horisonten är ledstjärnan.
Ensamma, tillsammans eller i igenkännliga bymotiv ger de två fenomen liv och kraft, skapar eftertanke, rörelse och fägring stor. Abstrakt eller realistiskt…

Den 26 april ställer Lutz Müller ut oljemålningar, akvareller och stengods i Örkelljunga Konsthall.
Det är ett fascinerande bildflöde, sett och skapat från olika tidsperioder och infallsvinklar.
Två stora dukar dominerar den funktionella konsthallen.
Färgstarka öppna landskap, formade som ett abstrakt lapptäcke med den vita dukens grundfärg framskrapat runt oregelbundna fält, möter besökaren. Dominerande färgfält återkommer sedan i små komponenter och skapar därmed den eftersökta harmonin. Här finns dolda djup, rörelse, lek och överlappade fält i bildverk som man oavbrutet hittar något nytt i. Ljusinsläppen, i detta fall är duken skaparen, bidrar stort till en levande bildvärld.

–Jag jobbar intuitivt, Nyfikenheten att utveckla de vita fläckarna på duken driver mig framåt. Jag överraskar ofta mig själv. Efter det okontrollerande följer den kontrollerande processen som är sträng och tidsödande...
Jag slutar inte förrän jag uppnått ett inre lugn, säger Lutz, som jobbar både i ateljé och ute i det fria.
Havet och himlen tycks fylla denne öppna, positive konstnärens eget livsrum.

Lutz har rest mycket, främst studieresor i Italien, Grekland och Frankrike. Parallellt har han seglat och passat på att teckna och skissa på nya målningar under resor och vistelser.

Lutz estetiska, utsökt komponerade och välbalanserade målningar skapar överlag en känsla av välbefinnande och lugn. Det gäller såväl hans stillsamma mjuka akvareller som Lutz pastosa oljemålningar med känsla av skörhet och tid som flytt.
Det ligger ett lätt skimmer i konsthallen av havets alla blåtoner, där det turkosa lyser extra starkt.
Den turkosa färgen går igen i hans stengods. Kavlad lera i remsor med turkost målade accenter formade till stilrena oglaserade vaser eller andra bruksföremål vaktar bildflödet.
Lutz Müllers utställning är befriande säker och av bästa konstnärliga kaliber. Passar fint i vårtider när vi alla gläds åt vårens alla under…

Lutz har studerat vid  Grafikschule Wuppertal och Fetcos skola för bildande konst. Han är medlem i Konstliv Halland, KRO och BUS och har en mängd utställningar och flera offentliga arbeten i livsbagaget.
Hans konst kan närmast ses även på Konstrundan Halland.
Utställningen på Örkelljunga konsthall med vernissage lördagen den 26 april 11-13 pågår t.o.m. 17 maj.

Paula Fohlin Svanbergs "Speglingar"
på Galleri Moment

Ängelholm 250403
Två världar smälter samman likt ett älskade par i Paula Fohlin Svanbergs poetiska, meditativa bildvärld.
Ljuset och perspektivets spännande, ostyriga lekar speglar ofta två eller flera världar samtidigt i Paulas urbana motiv, där skyltfönstrens ögon möter den yttre omgivningens ögon. Medan du tittar i skyltfönstren, kan du se vad som sker på andra sidan gatan.

Det är dessa ljusladdade möten som Paula fångar i sina finstämda, mjuka motiv i matt tempera i subtilt, varsam färgsättning.
Vi känner igen oss i detta tillstånd mellan dröm och verklighet, där ljuset är den stora, ostyriga skaparen med sitt oväntade ljusinsläpp, skuggor och speglingar.
Det är det exakta ögonblicket, när det inre möter det yttre som Paula, varit intresserad av sedan konstskoletiden I Malmö som hon nu med samma energi och professionalism återskapat i decennier.

Speglingar är också namnet på höganäsaren Paula Fohlin Svanbergs utställning på Galleri Moment, där hon nu ställer ut för tredje gången.
Det är vår både ute på torget och inne i galleriet, där Paulas stora, ljusa målningar i galleriet harmonierar med vårens intåg utanför.
Det är nästan alltid uttrycksfulla skyltdockor som blickar fram mot besökaren i skyltfönstren.
De senare åren har ibland blommor övertagit den rollen- ett spännande tillskott i en alltid suggestiv, ständigt föränderlig bildvärld med speglingar i fönster mot världen.

Paula Fohlin Svanbergs utställning ”Speglingar” har vernissage på Galleri Moment lördagen 5 april kl. 11-14   och pågår t.o.m. 26 april under bibliotekets öppettider.

Carl Fredrik Dahl

Carl Fredrik Dahl på Galleri Moment med utställningen "Det sitter i väggarna"

Ängelholm 250308
Landet som inte är… Bortom… Det outforskade territoriet där minnen och upplevelser leker tafatt… Det är ett oförtröttligt tema som alltid inspirerar alla och envar men främst kreatörer inom alla konstnärliga uttrycksformer.
En företrädare för denna inriktning inom bildkonsten är konstnären och fotografen Carl Fredrik Dahl som ställer ut på Galleri Moment den 8 mars.

Carl Fredrik som har utbildats inom såväl måleri som foto har hittat sitt eget uttryckssätt och signum. Han jobbar i gränslandet mellan foto och måleri, där det konkreta från fotot tar plats eller anas i det abstrakta målade landskapet.
Två uttrycksmedel blir ett i drömska landskap, där det figurativa från fotona löses upp av det abstrakta måleriet. Minnen, drömmar, längtan och andra inre tillstånd hittar in i det dimmiga, drömlika landskapet. Bildlandskapet är i flera bemärkelser ett gränsland: mellan dikt och verklighet, mellan foto och måleri och mellan flyktighet och tydlighet. Blänk av fotoblixtar och högblanka partier skapar extra liv i bildlandskapet.
Motiven i hans utställning ”Det sitter i väggarna”  är främst hämtade ur hans farmors fotoalbum samt egna nostalgiska resor från Österlens 80- och nittiotal.

Carl Fredrik Dahls utställning ”Det sitter i väggarna” pågår t.o.m. 29 mars under bibliotekets öppettider.

Erik Härdstedt på Galleri Moment

Ängelholm 250109
Någonstans i Sverige... Vår lilla värld rymmer mer än vi tror, om vi bara tar oss tid att utforska det lilla, nära livet som vi ofta svischar slött eller snarare ”swishar” förbi. I det lilla, stilla livet på landsbygden finns mycket att utforska och begrunda. Det är så förrädiskt lätt att slentrianmässigt bli hemmablind.
Konstnären Erik Hårdstedt har gått på närgången spaning i sin lilla västgötska by Uddebo och skapat en serie akvareller om byn. 

Lördagen den 11 januari kl 11-14 är det vernissage på denna kollektion på Galleri Moment under titeln ”Peace in the Valley”. 
Det är en mycket driven, skicklig akvarellist som här exponerar lätt magiska berättelser mitt i all dess vardagliga verklighet med motiv från gårdar, fält och skogar. Inga människor eller djur tar plats i de subtilt ljussatta realistiska motiven. Det berättas i det dolda, i detaljerna. 
I det berömda mellanrummet – i skrymslen och vrår, söker han själen i byn och hittar alltid spår av människors arbete och vardag. Det vardagliga fylls av eftertanke och mystik. Det oansenliga får oväntat betydelse.
– Jag jobbar med kontraster, kompositioner, speglingar…
Vill hitta nytt i det igenkännliga, söka detaljer. Med balans och kontroll försöker jag få det spontana i akvarellen levande. Ju mer jag styr akvarellens oförutsägbarhet, desto mer förstärks det individuella uttrycket., säger Erik, vars by Uddebo är befolkat av kreativt folk från alla världens hörn. 
Uddebo är en enligt Erik avlägsen by med stark gemenskap och samverkan och tycks vara en bra exempel på landsbygdsutveckling.
Men tre månader om året skapar Erik sin konst på en altan i Indien, även där i en lugn avlägsen by.. 

Erik Hårdstedt, född 1979, har varit en flitig utställare med en mängd soloutställningar ända sedan sekelskiftet. Han är bl.a. representerad på Nordiska Akvarellmuséet.

Erik Hårdstedts utställning ”Peace in the valley” på Galleri Moment pågår från 13 januari till 1 februari 2025.

Therese Thorgren på Klippans konsthall

Klippan 250131
Therese Thorgren fångar sinnesintrycken av vardagliga ögonblick.
Människors relationer, tankar och känslor tar fäste i mjuka, uttrycksfulla och ömsinta motiv i realistiska bildverk.
Allvar och humor möts, den inre världen den yttre. Det enkla vardagliga, tar plats i för alla igenkännbara motiv, där var och en kan göra sin egen tolkning.  Det finns mycket att beröras och njuta av och njuta av i de vardagliga ögonblicken som öppnar sig i Therese Thorgrens skickligt komponerade, rena bildrum.

Samtidigt ställer hon livsfilosofiska frågor, det är inte för inte som hon läst filosofi efter fyrårig konstutbildning.
Varför upplever vi samma situation så olika?  Varför missförstår vi så ofta varandra?
Det mångtydiga, det kontrasterande eller underfundiga fascinerar Therese som arbetar intuitivt i en starkt kontrollerande arbetsprocess som följer varje tum av hennes inre känslomässiga regler.

Lördagen den 1 februari är det vernissage på Therese Thorgrens utställning ”Kopplingar”
kl 13 -15 på Klippans konsthall, där hon visar teckningar, målningar i akryl eller olja samt skulpturer.

Det är stora, realistiska målningar av nära och kära i olika generationer som vi får se i alla tänkbara vardagliga situationer, fångade i ögonblicket. Det är systrar, barn eller annan nära släkt vi ser i motiven, människor Therese känner utan och innan. Uttrycksfullheten och personligheten i gestaltningarna tycks stärkas av de nära känslomässiga släktbanden mellan konstnär och de avbildade.  Allt känns äkta och nära.

– Jag tecknar med penseln, vrider och vänder på vinklingar och lutningar för en balanserad rytm kombinerad med en viss skevhet. Det är små, små detaljer som jag jobbar med, säger Therese som gärna även söker det kvadratiska i sitt bildbyggande.

En slående skicklig målning av en gammal nedgången station utanför Jokkmokk som Therese har anknytning till, är uppbyggd av kvadratiska masonitskivor, hämtade vid rivningen av stationen.
Där har hon och hennes familj som annars bor i Everöd i numera ett sommarställe.
Känslomässiga band till människor, situationer, byggnader och miljöer syns vara ett av incitamenten till skaparenergin hos Therese som samtidigt söker nya vägar i de kreativa processerna.  En skinnväv, hopsydd av kvadrater lyser på ena kortväggen, skulpturer hittar sitt på piedestaler…

Det är som synes en mycket aktiv, energisk konstnär som gjort flera uppmärksammade utställningar de senaste åren. I hennes tankebok ”Rimmat fläsk och fula ord” visar sig Thereses kreativa förmåga även verbalt.

Theres Thorgrens utställning ”Kopplingar” i Klippans konsthall med vernissage lördagen den 1 februari pågår t.o.m.15 mars.

Kayo Mpoyi utmanar och berättar
på Åstorps konsthall

Åstorp 250117
Hon gräver, karvar och suddar – i ord och bild…. 
Gräver gör Kayo Mpoyi i sina egna och fäders och förfäders minnesbanker, karvandet får sitt i grafik och träobjekt och suddandet får hon utlopp för i sina kolteckningar. Kayo Mpoyi är född i Kongo Kinhasa 1986 och är bosatt i Sverige sedan tioårsåldern.
När tecknandet och målandet har för många begränsningar använder Kayo skrivandet i stället och vice versa.
I hennes prisbelönta roman ”Mai betyder vatten” drar hon bl.a. paralleller med kolonisationers förtryck och hur fadern reproducerar förtrycket på sin familj.

Hur skulle världen se ut om inte…Om…

Det är den typen av frågor Mpoyi ofta ömsint sätter under skäppan.
Kayo är en utmaningarnas och berättelsernas konstnär som nu ställer ut på Åstorps konstgalleri med vernissage lördagen den 18 januari under titeln ”Det handen ser”.
Dåtid, ekon av det förflutna samt nutid och framtid tas upp i ljuset, ifrågasätts och begrundas i de livskraftiga bildrummen som växer fram på konsthallens väggar.
Det är stora kolteckningar, färgstarka kritmålningar med inslag av olja och grafiska träkomponenter som fyller hallen med värme, liv, rörelse och spänning. Och hopp…

Teckning är den trygga basen när Kayo påbörjar en arbetsprocess i bild, installation eller författande. 

– När jag tecknar minns jag, konstaterar Kayo.

Hon har inte för inte H.M Konungens och Konstakademiens stipendium i teckning.
På Mejan avslutar hon detta år sin femåriga konstutbildning.
2020 fick hon Katapultpriset för ”Mai betyder vatten” och hennes novell Askan nominerades till Sveriges Radios novellpris. Därutöver har hon skördat ett flertal andra priser inom den grafiska konsten.
Som om detta inte vore nog deltar Kayo i panelsamtal om konst, har undervisat i författarskap, jobbat på bibliotek och arbetat i Residenceutställningar.
Under 18 dagar är Kayo Mpoyi bosatt i Åstorp och sätter sprätt på kulturlivet. Hon kommer bl.a. att möta elever i tredjeklass som får se utställningen och själva prova på att skapa tillsammans med Mpoyi. 
Konst- och författarsamtal utlovas liksom guidade visningar, sagostunder då Kayos bilderbok Kitoko läses samt en ny anordnad bokcirkel.
Det är hett på kulturfronten i Åstorp just nu efter lång till av kyla och ljummenhet.