André Prah

André Prahs magnifika hästar har invaderat Höganäs museums konsthall

Höganäs 160219
När vindarna blåser allt brunare och de ungas ögon inte längre är känsliga för brunt behövs det lättförståeliga, åskådliga manifest mot krigets och våldets grymhet och mekanismer.
Spaltkilometer skrivs, målningar görs och objekt installeras för att få ämnet att fastna på näthinnan och känslorna att svalla.
Ett av de mest storartat illustrerade konstsprojekten kan nu ses på Höganäs Museum och konsthall – ett talande krigsmonument, skapat av André Prah.

André Prah, känd satirtecknare från dags- och månadspress, nationellt och internationellt, har invaderat hela den stora konsthallen med åttiosju individuellt skulpterade trähästar till minne av de hästar som fastnade i Ladogasjöns is 1941.
Ryssar och hästar omringades, skog eldhärjades. De vettskrämda hästarna tog sin tillflykt till sjön. Vissa ansatta av eld, andra nedtrampade eller sparkade klängde de sig på varandra i vattnet innan de lamslogs av kölden.

De frös fast med huvudena ovanför isen, hundratals eller fler….
Detta fasansfulla skräckscenario, hämtat ur krigskorrespondenten Malapartes bok Kaputt, tydliggör krigets lidande för människor och djur, i Andrés version på ett slående empatiskt sätt.
Krigets verkningar – krossade liv och kroppar, vanmakten, det meningslösa, bestiala går rakt in i själen, blir nära och aktuellt vid åsynen av och beröringen med de skadade, vridna och krossade djurkropparna, skulpterade i meterhög storlek.
Det släta, slipade virket i hästkropparna har havet grävt fram och sedan lyfts, hämtats i rötter och stammar från stränder på Österlen. Sedan har borrar och skruvdragare gjort sitt av denne hängivne konstnär som nu på senare år funnit en ny dimension i sitt skapande.
Det är ett tydligt, berättande mastodontverk, där alla hästskulpturer även efter döden ser ut att behålla sin individualitet.

Hästarna har namn – André pratar med dem på ryska...
– Jo, de har namn. Jag brukar prat med dem på ryska, skämtar André som har flera hundra stora hästskulpturer till hemma i den trelängade gården i Höör – i vardagsrum och stall.

– Det här det roligaste jag har gjort. Den sensuella beröringen, växa med fingrarna, se och bygga…

Det skall inte behövas några förklaringar. Flytten från storsta´n har betytt mycket positivt för mig, både jobbmässigt och privat. Vår länga från 1657 med vasstak måste ju fyllas med idéer och prylar. Det måste hända något, säger André, född i Slovenien 1941, hemmahörande i Sverige tre år senare.
Som världskrigsbarn och son till en far som var officer i den jugoslaviska armén, har han sedan barnsben fått höra fasansfulla historier om krigets härjningar.

Det konstnärliga intresset och skapandet kom från mödernet, medan faderns krigsupplevelser fått honom att utveckla andra sidor av sitt framgångsrika tecknande i bl.a. Sv. Dagbladet, Expressen, Village Voice och New York Times och porträtterande av bl. a. Nobelpristagare i litteratur.
André Prah fortsätter på sin inslagna spikraka linje med krigstemata.

– Jag önskar att jag kunde vaccinera mot de bruna vindarna som blåser över världen, säger André som närmast kommer att fullfölja sitt arbete med den polskjudiska läkaren Janusz Korczaks berättelse och promenad med 200 barn till järnvägsstationen i Warszawas ghetto och förintelsen Treblinka.

Därnäst är det Raoul Wallenbergs tur….

– Hästarna, Janusz Korczak och Wallenberg är mina hjältar!

Vernissage 20 februari. Utställningen pågår t.o.m. 10 april

©BMZ.se • Citera oss gärna men ange källan