Elisa i Kvidinge kyrka

Elisa, Magnus och Marcos – en gudabenådad trio i Kvidinge kyrka

Kvidinge 160410
Ett gudabenådat trumpetsolo av Magnus Johansson, landets bäste trumpetare, inledde vårkonserten i Kvidinge kyrka.
Redan första solot gav valuta för biljettpriset för de över fyrahundra personer som hade hittat hit och jagat bästa platser redan en halvtimme för eftermiddagskonserten.
Även änglarna tycktes ha hittat hit som musikalisk komp till den superproffsiga trion, Marcos Obeda, Magnus Johansson och Elisa Lindström.

Det var efterlängtad gäng för kvidingeborna som lyssnat på Magnus och Marcos två gånger tidigare, även då i arrangemang av Kvidinge Hembygdsförening. Publiken var redan väl förtrogen med deras kända yrkesmässiga varumärken med personliga kvalitetsstämplar – Magnus som trumpetare och Marcos som musikarrangör, orkesterledare och pianist – båda även kända TV-ansikten.

Men för den stora TV-publiken slår nog Elisa herrarna med en häst längd i kändisskap p.g.a. hennes aktuella medverkan i ”Let´s Dance”, där hon briljerat med en dansbegåvning utöver det vanliga.
Nyfikenheten på dansbandsdrottningen, körledaren, sångfågeln och Elisa Lindström skapade en extrakrydda i den välkomponerade musikaliska anrättningen med en mix av känd filmmusik, klassiskt, pop och evergreens.
Oh Mein Papa, Amazing Grace, Edelweiss, Puccini, Händel varvades i den en och halvtimmeslånga konserten med bl.a. ”I love Europé” och Gärdestads ”Himlen är oskyldigt blå.”

24-åriga Elisa visade på en förbluffande scensäkerhet och trygghet. De flesta hade nog inte heller anat Elisas breda röstregister, nyanserade tolkningar av såväl klassisk musik som folkvisa, pop och kända filmintron. Inte heller att hon var en hejare på trumpet…
Hon känns som född ur scengolvet – begåvad, orädd och disciplinerad. Mycket beror säkert på den livsfilosofi hon berättade om i det småputtriga mellansnack som levererades mellan låtarna.

– Vi föds och vi dör. Lev fullt ut in i det sista. Var och en har sin plats, sin väg, inledde hon bl.a. innan filmtemat ur ”Såsom i himlen”.

Var och en och tillsammans lyckades de nå oanade musikaliska höjder som borrade sig djupt in även i en mycket luttrad själ.
Puccinis mest kända höjdararia i Magnustrumpetsolo fick det höga kyrktaket att lyfta och publiken att unisont resa sig med stående ovationer. Marcos subtila, lekfullt eleganta tolkningar av bl.a. Händel var ett annat minnesvärt nummer som fick publiken att dra efter andan. Men det fanns lika mycket skrattsalvor som ljuva suckar av välbehag i publikleden.
Mellansnackets lättsamma jargong höll fullt ut, vilket inte är alltför vanligt i konserter.

Magnus Johansson som även gav prov på en bärig bra basröst, djupt ned i underlandet i ”I was born under a wandering star” och i hans egen ”I love Europe”…
Magnus bidrog även med en story som en kvinna berättat vid lunchen på Kvidinge Hembygdshall.

Frös gjorde inte dessa eminenta musiker när de belönades med flera minuter långa stående ovationer efter välförrättat värv.