Den tidens strömningar inom konst och litteratur öppnade för realism och naturalism, där sökandet efter ”sanningen” satt i fokus och problem sattes under debatt. Den inriktningen tog denna skånska gräbba ad notam.

Benedictssons liv, privat såväl som yrkesmässigt är präglat av tidsandan, där kvinnan mer eller mindre satt i bojor av  samhälleliga regler. Kvinna som objekt, inte subjekt…
Först bestämmer pappa, sedan den äkta mannen.

Hennes livsödes alla turer finns välbevarat i dagboksanteckningar och brev. Victoria Benedictsson var oerhört produktiv de få år hon var verksam som författare. Noveller i samlingen ”Från Skåne”, romaner och pjäser…
Hennes romaner Pengar och Fru Marianne var banbrytande och tillhör åttiotalets mest kända och respekterade.

Dagboksanteckningar i volymen Stora Dagboken 1-3 har Malmö Stadsteater varsamt tagit tillvara, dramatiserat och satt strålkastarna på i monologen ”Ni kan kalla mig Ernst”. Den är skriven och iscensatt av Petra Brylander och Cecilia Lindqvist, som spelar Victoria i föreställningen.

I torsdags gästade Cecilia Lindqvist Hyllinge bibliotek med föreställningen.
Det är första gången Åstorps teaterförening inte använder sig av Kulturhuset Björnens faciliteter och scener.
Det blev en intim, nära föreställning där Cecilia Lindqvist  gick under huden på Benedictsson i en intensiv, nyanserad gestaltning.
Texten är i sig så målerisk och inträngande insiktsfull att några yttre åthävor och stödjande scenografi inte är behövligt.
Victoria Benedictsson använder pennan och ordet lik konstnären med pensel och färger.
Det var förresten konstnär hon vile bli men fadren satte stopp för hennes drömmar vilket i ren trots resulterade i ett äktenskap med en betydligt äldre postmästare med fem barn. Så kan det gå. Där satt hon fast. Under en konvalescens kom så skrivarådran till sin rätt. Det var i skrivandet Benedictsson hittade sin frihet, även om hon tvivlade på sin förmåga.

Victoria Benedictsson blev visserligen hyllad under sin livstid, men många ledande kritiker och litterära storheter män bespottade henne bl.a. August Strindberg som kallade henne hora. Det sistnämnda kan ha berott på hennes förhållande med George Brandes, den store litteraturkritikern och  kvinnokarlen. Han var hennes livs kärlek, trots att han bl.a. sade sig ha ett halvdussin kvinnor samtidigt.

Föreställningen berättar med hennes egna ord den utsatthet, ensamhet och frustration som hon upplevt  under de trettioåtta årens gång – ett tillstånd som förvärrats av hennes älskade  Georg Brandes oförståelse och likgiltighet. Hon är här på Hotell Leopold i Köpenhamn för att avsluta sitt liv denna dag..
På bordet ligger redskapet – rakkniven bredvid ett glas rött, på golvet anteckningar och brev bl.a hennes sista brev till den manliga vännen, samrabetspartnern och kollegan Axel Lundegård som hon älskade som en bror. En kvinna och en man som var kamrater…
Även detta var knappast passande på den tiden!

Victoria Benedictssons önskan att se bortom könstänkande och se varandra som människor går som en röd tråd i hennes texter, skrämmande aktuellt än idag ute i världen.

Hon lyckade med sitt uppsåt den 22 juli 1888.

Victoria Benedicssons självmordsmetod med rakkniven sägs ha inspirerat Strindberg som skymfat henne djupt till den berömda scenen i Fröken Julie!

©BMZ.se • Citera oss gärna men ange källan