Mona Öjemark

Mona Öjemark visar sin keramik innan
utställning i Härnösand

Höganäs/Keramiskt Center 160831
– Det är en skam att vi inte har kommit längre, att det finns så lite vördnad för kvinnokroppen! Det säger konstnär Mona Öjemark och visar syn för sägen i miniutställningen ”Tablae rasa” – Oskrivna blad, på Keramiskt Center i Höganäs.

Sju stora estetiskt formsköna keramikkrukor illustrerar med den mjuka lerans hjälp kvinnohistoria där kvinnans ständiga utsatthet är i fokus.
Mjukt rundade, frodiga och blomstrande gravida kvinnomagar berättar i ord, sentenser och talande detaljer – utanpå, mellan och inuti pjäserna.
Säreget och slagkraftigt växer bilden av kvinnolivets evigt orättvisa behandling fram – såväl juridiskt, politiskt som i folkmun.

Vitt skilda samhällsstrukturers syn på kvinnorollen tydliggörs i ristade ordspråk… i det blå skenet av glas och lampa inne i kvinnokroppen med burka…
Könsstympning, i form av hopsnört nät i kärlöppningen…
Talande framsida, baksida och öppning…

Och inte visste vi att ”Kom liljor och akvileja, kom rosor och saliveja” som skrålas vid midsommar och står rispat på en av pjäserna, var ett recept på fosterfördrivning? De personligt utformade kvinnomagarna utstrålar var och en livskraft och styrka och bär på sin egen historia.

Mona Öjeklint kläckte idén till temat Tablae Rasa efter att ha läst en skrift av en sjuttonhundratalspräst vid namn Samuel Ödman i Delsbo.

– Ett ungt par skulle vigas. De skulle stå upp under hela högmässan. Den gravida kvinnan grät oavbrutet, en oskuld som blivit förförd och nu fick utstå allmänt åtlöje i vit hätta med kors av utterskinn. Kvinnan fick alltså stå med skiten medan förtryckaren gick fri, skrämmande aktuellt än i dag, säger Mona och drar paralleller med de senaste årens våldtäkter och övergrepp i Sverige.

Mona Öjemark som sedan decennier behärskar de flesta hantverk med faiblesse för textil fick plötsligt ett infall att använda sig av leran som uttrycksmedel för att driva ut denna story som berörde henne djupt, få den ur huvudet. Som lärare i keramik satt även den disciplinen säkert i ryggraden.

– Från början ville jag bara få ur mig skiten men det var så vansinnigt roligt att jag bara fortsatte.

Det tackar vi för.

Det är en välgjord spännande utställning, som skall transporteras vidare upp i vårt avlånga land, närmast destination är Härnösands Konsthall med vernissage den 10 september.

Förhandsvisades 31 augusti på Keramiskt Center i Höganäs.






©BMZ.se • Citera oss gärna men ange källan