 |
 |
En förtrollad afton fylld av glädje och skratt…
| Kvidinge 090701 Sångkvartetten Last Call bjöd den 2 juli på en oförglömlig humoristisk show, tryggt och anrikt inbäddade i den vackraste scenbild Kvidinge kan bjuda på – Tomarp Kungsgårds borggård. Det blev en lysande start för sommarsäsongen. Last Call med de fyra sång- och showmännen Henrik Been, Mats Nilsson, Per Thorén och Henrik Widegren har rötterna i Lund och Lundaspexet. Frågan är om folk någonsin kommer varann så nära, lär känna varandra utan och innan så bra som under studietiden. Det tycks vara en perfekt grogrund för att skapa skickliga humoristteam. Hasse och Tage är väl det mest kända exemplet bland många. Last Calls medlemmar är sjuttiotalister men samma andas barn, två generationer senare. De raljerar, protesterar samt inte minst provocerar med en avväpnande, blixtrande, befriande rak humor i sina texter. Stämsång a capella eller sketcher, alltid med glimten i ögat. Showen denna kväll var baserad på deras krogshow ”Gott slut”. De har även synts och hörts på visfestivaler och promoveringsmiddagar. Det var förresten vid en sådan högtid Tiina Larsson blev så rasande över en text i den humoristiskt, ironiska låten ”Folkets rättigheter” att de fick ett trefaldigt ”fuck you” av genusprofessorn. Kanske var det ironin i följande vers som gav hus i helvete: ” Alla skall ha rätt till Gucciskor och röka cigarill, alla skall ha rätt till sex med vem man vill.” De femhundra övriga gästerna på nämnda fest som inte var humorbefriade gav dem trefaldigt inrop! |
De snabbkäftade killarna behärskar båda konsterna till fullo i ett högt tempo. Och inte att förglömma, de fixar den svåraste konsten av alla: Att ge publiken känslan av att tonerna och orden föds i ögonblicket. Det är ytterst få som når upp till det konststycket. De egenskrivna texterna och shownumren är observanta, fyndiga och rappa med livsgivande ingredienser av humor och självdistans. Politik, IT-världen, trender, koder, vår tids vardag, historia – Inget ämne var för litet eller för stort. T.o.m. vårt monument i Kvidinge var på tapeten och förvandlades av gruppen till en armerad betongpinne. Protestvisor med smällar på käften till ”bratsen” på Lidingö tillhörde en av de många höjdpunkterna, likaså travestin på ”Till Österland” som i deras tappning förvandlades ”Till Österlen skall vi fara”. Deras myntade uttryck ”Vissa bomber är mer intressanta än andra” är ett annat bra exempel på Last Calls ironi. Allsång bjöds det också p. bl.a. av de i publiken som var läkare, IT-konsulter eller näspetare. Den fulltaliga publiken, mest fyrtiotalister föll som furor denna härliga lågkonjunktursommarafton som Last Call kallar den. Oavbrutna skrattsalvor som nådde upp till storkboet och tre inropningar, säger det mesta. Nej, inte är de ett beskedligt släkte, sjuttiotalisterna. Tack för det! Vi rekommenderar varmt deras senaste cd |