FN-soldat Jan "Jansa" Nilsson i skottgluggen
Kvidinge 150321
–Till sjöss eller tjänst som FN-soldat… Det fanns inte så många alternativ att välja på om man ville ut i världen 1960. Utlandsresor var ganska ovanliga och det blev många mellanlandningar. Arlanda t.ex. var rena urskogen. Jag fick FN-uppdraget direkt efter lumpen och efter fem dagars utbildning bar det iväg.
Under rubriken ”Gör FN någon nytta” berättade Jan "Jansa" Nilsson om sin tid som soldat i VIII:e Svenska FN Bataljonen på säsongens näst sista torsdagsmöte i Kvidinge Hembygdshall. Ett rikt bildutbud som överförts från dia till ett PowerPoint-bildspel gav liv till hans upplevelser.
Nyfikenhet på den stora världen med möjlighet att ta del av andra kulturer var naturliga drivkrafter för den unge äventyrslystne Jansa. Vid tjugo års ålder fick han så sina första uppdrag – först i Gaza och sedan för vidare stationering akut till Kongo, som blev självständigt samma år 1960.
Det kan tilläggas att FN:s fredsbevarande styrkor hade startats bara fyra år tidigare av Dag Hammarskjöld med anledning av Suezkrisen.
Jansas foton illustrerade de unga soldaternas liv och leverne i sextiotalets yrvakna gryning i snabba vardagliga ögonblicksbilder. Detta tidsdokument är helt baserat på Jansas egna personliga tillbakablickar.
Vita albylansikten intill mörka som ökennatten…
Förläggningar i skjul med plåttak eller i tält…
55 graders ökenvärme i Gaza, snö i kongolesiska bergen…
Ökensand och röd jord…
Radiostationer och vakttorn…
Minfält och inhägnader..
Strapatsrika förflyttningar på uråldriga tåg och modernare militärfordon…
Säckar med vatten…
Markerade stigar till toa, för att undvika närliggande minfält…
Soldater på luftmadrasser i öken…
Månar och solar…
Alltid på väg
Sammantaget gav bildmaterialet intrycket av att soldaterna alltid var på väg på till nya bevakningsuppdrag, baser och stationer.
– Vissa perioder var vi aldrig fria en hel dag. Vi var alltid i tjänst. Men då och då fick vi chansen att göra en avstickare. Fotboll var annars det stora fritidsnöjet för alla nationaliteter – ett sätt komma närmare varandra. Vi umgicks med alla nationer, exotiskt och berikande.
– Vi FN-soldater sågs som hjältar. På väg från Gaza till Kairo, då vi fick order att vi skulle förflyttas till Kongo, vinkade folk till oss med facklor. I Kongo hittade vi en vägskylt med Sveavägen bland gummiplantagerna och när vi efter avslutat uppdrag landade på Arlanda med en Boeing 707, fick vi ett fantastiskt mottagande. Därutöver hade jag hela 7 000 kronor kvar av soldatlönen i plånboken – en stor summa 1960, mindes Jansa och lät bildskärmen flimra vidare,
Ett annat ännu mer intressant foto syntes på skärmen innan dess. – Dag Hammarskjölds plan, i vilket han sköts ned den 18 september 1961. Mord eller olycka? Den mörklagda utredningen är dagsaktuell, då den tagits upp på nytt.
Jan Nilsson med FN-kamrat på permission
Jan "Jansa" Nilsson 1960
Förflyttning med snabb varsel från Ghaza till Kongo
Dag Hammarskjölds plan som blev nedskjutet 1961
– Vikten av bra militär utbildning och erfarenhet skall aldrig underskattas. Vapen i handen på en okunnig eller nonchalans mot hotande faror skapar många onödiga dödsfall. Redan innan jag åkte iväg på mitt första uppdrag, hade en pojke i Kvidingetrakten förolyckats p.g.a oaktsamhet. Idag är det dessvärre ett betydligt skarpare läge och ett accelererat våld. Respekten för FN:s fredsinsatser har sjunkit rejält.
Jan Jansa Nilsson hamnade själv ett par år senare i skarpt läge då han efter blodad tand av upplevelserna 1960 sökte FN-tjänst på nytt 1965, då med Cypern som bas.
– Det blev en skugga i idyllen. Plötsligt small det. Greker sköt mot turkar – en incident som trappades upp, då turkarna ville ge igen. Vår patrull kommenderades ut. Det var skarpt läge och där jag stod med min k-pist som en levande måltavla. Vår larmstyrka kom dock snabbt på plats och avvärjde incidenten. Därefter gick vi från hus till hus med våra k-pistar och kollade läget. Vid ett tillfälle blev vår vaktkur beskjuten och lämnade många skotthål som minne.
– Men man glömmer det tråkiga. Gjorde vi någon nytta? Jag tror det. Vi gjorde nytta i det tysta, fick lära känna ortsbefolkningen. Hur hade världen sett ut utan fredskår? Troligen ännu sämre.
Text: Ann Christine Montelius
Bilder: Jan "Jansa" Nilsson