Ordf. Ingvar Gren. Inger Pettersson och veteranen Otto Wichmann visar
upp en bild från jubileumsträffen.
100-års jubileum för Nyvångsgruvan
Det växer en björk i murverket på Carl Cervins schakt, där gruvmuséet i Nyvång ligger. Den ger en symbolisk bild av den gamla gruvepoken 1907 – 1966 då Nyvång var en förebild för ett modernt gruvsamhälle med en mycket väl fungerande infrastruktur, ett aktivt fritidsliv. Skånska Kolbrytnings AB köpte två lantbruk i Västra Broby och Björnekulla 1907. Det blev startskottet för gruvan.
100 meter djupt grävde man sedan för hand ned till övre kolflöjtet. I maj byggdes så Carl Cervins schakt i engelsk stil. Sjukhus, badhus och fri läkarvård till gruvarbetarna fanns på ett tidigt stadium. En småskola och ett koloniområde för gruvarbetarfamiljer kom till stånd redan 1912. Nyvång blev också känt för sina ”grisahodder”, där familjer kunde hålla gris eller höns.

Nyvång modell och föredöme
På baltiska utställningen 1914 blev Nyvång modell och föredöme i landet för landets gruvkommuner. T.o.m. ett konserthus planerades! När sedan stationen byggdes 1915-1917 av SJ:s chefsarkitekt höjdes statusen ytterligare. Ett av landets största kraftstationer, där kolavfall användes, fanns här redan 1918. Sedan blomstrade och utvecklades det lilla samhället bit för bit under decennier. Tvätt-, bak- och mangelstugor fanns på ett tidigt stadium likaså 158 gruvbostäder, då som tvåfamiljshus. Åtta fruktträd hörde till varje lägenhet.

700 anställda då det begav sig
500 under jord och 200 ovan var anställda under bolagets blomstringstid då Nyvångs gruva var landets största stenkolsgruva.
Sockertoppen eller bergbunken var som högst hela 72 meter. 1936 kom så den stora smällen – som en mindre jordbävning, där jorden trycktes ihop och sköts åt sidan. Samarbetet mellan gruvbolag var gott och nära, likaså det fackliga samarbetet var starkt. Trivselfaktorn var hög.
– Bättre barndom kunde man inte ha, säger Inger Pettersson vars far jobbade i gruvan då hon växte upp under fyrtio- och femtiotalet.

Väl utbyggd infrastruktur
– Tre konditorier, slakteri- och mjölkaffär, grönsaksaffärer, diversehandlare, Konsum, frisörer, modister, konfektionsaffärer... Det fanns allt man kunde begära. Och så alla mammor hemma och till hands!
Om samhället var idylliskt enligt svensk folkhemsmodell under fyrtio- och femtiotalet var det ett slit under jord – trots att bolaget gjorde vad de kunde för att förbättra förhållandena där.

Invandrad arbetskraft
En som minns är Otto Wichmann som kom hit 1951 från Tyskland . Det var ofta ont om arbetskraft. Många danskar tog sig hit men stod inte ut alltför länge. Om etthundra började i gruvan var ingenjören nöjd om en stannade. Det säger mycket.
-– Det var usla förhållanden, vilket berodde på befintliga förhållanden som var svåra att åtgärda bl.a takhöjden i orterna som var så låg som 60 centimeter! Det var ackordsjobb. Fogdarna höll bara kollen på att det arbetades. Takten bestämde vi själva.
30 000 liter vatten måst pumpas för att få fram 1000 kilo kol, minns Otto som så småningom fick möjlighet att köpa sitt hus själv på fördelaktiga villkor.



Ordförande Ingvar Gren höll jubileumstal
Söndagen 19 augusti firades gruvans födelse. Ordförande Ingvar Gren i föreningen Nyvångs Gruva berättade under färd till bergbunken om affärslivet och yrkeslivet under gruvepoken för de ca 250 intresserade som slöt upp till evenemanget.
– Vi hade tunga politiker, bl.a. en riksdagsman och duktiga lärare. Bibliotek, där man bl.a. kunde läsa kurser i esperanto och mötesteknik, IOGT hade filialer här och så fanns naturligtvis Folkets Hus. Idrottsplatsen som tillkom 1932 var av riksintresse då svenska friidrottseliten höll SM här.

Många trogna medlemmar i föreningen
– Vi har över 250 medlemmar i vår förening. Samma anda av äkta engagemang, solidaritet och sammanhållning tycks råda i vår förening som den som fanns i det gamla samhället. Många av våra medlemmar är barn, barnbarn till gruvarbetare och är uppvuxna här. Vissa åker ända från Göteborg för att delta i årstämman. Många är riktiga eldsjälar och brinner för att göra researcharbete om epoken, leta i minnesgömmor för att berätta om epoken som är av stort kulturhistoriskt intresse!