Jordbrukare bör vara luttrade vid det här laget. Nya fordringar och nya regler, både från hemmaplan och EU , bidrar till ett nytänkande där miljö och ekonomi måste länkas samman för bästa resultat i framtiden.

Uppslutningen och intresset för Söderåsens Bioenergis verksamhet i Norra Vram var stor, då Åstorps Centerparti bjöd in allmänheten för information om biogasanläggningen som invigdes i fjol.

Initiativtagare till anläggningen, en av landets få privatägda, är Rudolf Tornerhjelm som har ett kulturarv att förvalta – Wrams Gunnarstorps gods.
Verksamheten går ut på att utvinna miljövänlig energi och återvinna växtnäring ur restprodukter som sedan förs tillbaka till jordbruket. Stora leverantörer av avfall och restprodukter är Findus, Scan, SLP och Wrams Gunnarstorp.
Findus organiska avfall från livsmedelsprodukter forslas genom en pipeline till anläggningen och återvinns då till biogas. Resten av produkterna från de övriga leverantörerna - med slaktavfall och gödsel - kommer med lastbil. 50 000 ton avfall matas in, varav Findus står för
30 000. Kapaciteten ligger dock högre – 65 000 ton.
Med biogasanläggningen beräknas växthusgasutsläppen minska med 3,4%.

– Rent teoretiskt har vi resurser att värma alla bostäder i Bjuv, Billesholm och Ekeby, berättade Rudolf Tornerhjelm och sade sig brinna för energifrågor. Ett bevis på detta är för övrigt en halmpanna som värmer upp stora delar av godset. Han har ett stort skogs- och jordbruk att värna om och 6000 svin i stallet. Det var bl.a. med tanke på de sistnämnda som idén med biogas tog sin början.
Tornerhjelm har bred erfarenhet av gödselhantering, näringsbehov och har stora spridningsarealer för biogödselodling. Han insåg tidigt att godsets avfall av svingödsel inte skulle räcka långt i sammanhanget när Söderåsens Bioenergi bildades 2005. Samarbetspartners med skilda kompetenser var nödvändiga för att vidareutveckla.



E-on Gas Sverige AB är idag ägare till 51% och samtidigt hundraprocentig köpare av gasen.
Wrams Gunnarstorp och danska Bigadan delar på resten av ägarkakan.
Byggherren Bigadan har stor erfarenhet av liknande anläggningar, även svenska och kan rycka in vid service och reparation. Bigadans byggteknik är uppbyggt i separata modul / containersystem, med bl.a. 2 km tryckavlopp och 3,5 km gasledning. Investeringsnotan för anläggningen som påbörjades 2006 och blev klar i fjol stannade på fyrtio miljoner kronor. Uppgradering av gasledning för E-on spädde på summan med tio miljoner till.

 Exteriört liknar Söderåsens Bioenergi ett vanligt reningsverk med cistern och tillhörande bassäng.
Mitt ute på ett fält, på avstånd väcker byggnaden knappast uppmärksamhet. Ingen nämnvärd odör förs heller vidare ut till allmänhet . Närmsta granne ligger två kilometer därifrån. Läget är strategiskt med närhet till skånska gasnätet och Wrams Gunnarstorps gods.
Inne mottagningshallen dominerar en nedgrävd tank på fem meters djup, där ett hydrauliskt lock lyfts för att tippa ned avfallet. Att den ligger under jord underlättar hanteringen. Den går att fylla upp till 600 kubikmeter. En mätare visar svavelmängd och ventilationstrummor suger ut all dålig luft som bildas.

Tornerhjelm demonstrerade och visade all avancerad utrustning bl.a. kvarnar som mal ned avfall, tre olika värmeväxlingssystem blandningstankar för högre gasproduktion, pastöriseringstank m.m.
Vi inte bara såg tankar. De födde även tankar hos våra grå celler. Det är utan tvekan ett intressant projekt som bör ha framtiden för sig.
Söderåsens Biogas samarbetar med Lunds Universitet som forskar på området.
– Det forskas bl.a. på grödor, lämpliga att jäsas!
Kvällen avslutades i det gröna på godset, där Rudolf Tornerhjelm berättade om Linnés besök på godset.
Bioenergi i alla former borde nog även den gode Carl von Linné nådigt gett sitt samtycke till.