Människan mot maskinerna,
Det mjuka mot det hårda,
Det organiska kontra det oorganiska,
Det glansiga mot det matta…

Både målningar och skulpturer har en osedvanlig spännvidd genom konstnären Azita Sassanians tydliga och starka berättar- och förmedlariver, insprängd i en spännande estetiskt tilltalande helhet i mjukt dämpade nyanser.
Poetiska titlar som ”Jag är inte rädd för dig längre” eller ”Det såg annorlunda ut när du kom närmare” förstärker hennes intentioner.

 – Jag bär på en kanske omöjlig strävan efter klarhet i en alltmer förvirrad värld som vi påverkas av vare sig vi vill eller inte. Människan och den tekniska utvecklingen t.ex. På gott och på ont…
Vad som är rätt eller fel är inte min sak att bedöma, men jag vill i all anspråkslöshet belysa frågor som berör oss alla.
Jag strävar efter att mina verk skall kännas intima, vill skapa dialoger och få människor att associera till sig själva. Min konst söker en gemensam nämnare mellan olika sidor inom mig, säger Iranfödda, sedan 1988 i Helsingsborg bosatta Azita – som inte vill karaktäriseras eller stämplas som en Iranfödd kvinnlig konstnär. Enbart titeln konstnär räcker länge…

Azita Sassanian har en flödande källa från tre kontinenter att ösa ur, såväl mänskligt som yrkesmässigt.
Varje människa ser Azita som en egen okänd kontinent.
Mångsidiga Azita använder även gärna orden som uttrycksmedel, då gärna i lyrisk form. Förutom bl.a. KRO och Nordvästskånska konstrundan är hon medlem i Författarcentrum Syd.

 

Text: Ann Christine Montelius
Foto: Tomas Montelius

Azita Sassanian

– Det är nyfikenheten som driver mig, experimentlustan. 
Min far var konstnär, grafiker och reklamare i Teheran. Den grundläggande utbildningen fick jag av honom. Sedan följde sex studieår i Oregon i USA, där jag bl.a. arkitektutbildade mig, därefter konstutbildning i Sverige.

Både det grafiska och de arkitektoniska kunskaperna drar Azita nytta av i målningar och skulpturer.

– Jag tänker tredimensionellt även i mina målningar som oftast är i akryl med accenter eller tillägg i ytor av olja. Det grafiska tänket syns i mina linjer och former, av vilka vissa omedvetet ständigt återkommer, berättar Azita och visar på en målning med titeln ”Innan du hittar dig själv” – en akryl som åskådliggör vår tillhörighet och som snuddar vid vår eviga undran ”Vem är jag?”

Intill står skulpturer i olika bränningar bl.a. stengods och raku – talande verk som sin stilrenhet och sitt personliga uttryck utstrålar lika mycket skönhet som känsla och förundran.
Azita Sassanians konstnärliga, livsfilosofiska och poetiska ådror till trots står hon med båda fötterna på jorden. Hon är utåtriktad, jobbar också som tolk, där hon har förmånen att träffa alla slags människor – något som för henne är utvecklande både på det personliga och konstnärliga planet.

Vernissage lördagen den 11 januari kl. 11.00
Utställningen pågår t.o.m. 1 februari