Åstorp 080916
H55 var ett så stort, lyckat evenemang som gav gehör både utom- och inom landet. Det var inte enbart startskottet för nya strömningar inom arkitektur och design. Jazzen fick ett uppsving och ett starkare fäste då världsartister i branschen gästade Sundets Pärla denna varma, torra sommar.

Det berättar Bertil Bengtsson som besökte H55 som tonåring. Jazzintresserad var han visserligen redan tidigare. Efter kriget var det Radio Luxemburg som gällde för jazzfreaks. Men efter denna fantastiska sommar med jazzens storheter från Europas alla hörn, blev han frälst. Jazzen har sedan dess fyllt fritiden med råge.
Med 10 – 12 000 jazzskivor hemma, pedantiskt katalogiserade borde han kunna livnära sig som jazzkonsult. Som pensionär nöjer han sig med att stanna på Moving, där han varit verksam i arton år av sitt sjuttioåriga liv.

Utsökt snidade enbenholtsskulpturer över de höga hyllorna vittnar om Bertils tre år som mekaniker för SIDA i Tanzania. För övrigt är det skivor, skivor och åter skivor, snyggt och elegant presenterade från golv till tak. Merparten av samlingen är LP-skivor. Många är rariteter, så svåra att få tag på att radion har fått låna skivor hos Bertil! Det är under de senaste tjugo åren som Bertil har köpt upp sina samlinga – en ovärderlig skattkammare för alla jazzdiggare!
– Jag är allätare inom jazzen men lugna ballader och storbandsjazz tillhör favoriterna. Favoriternas favorit är ”Something to remember you by” med Shorty Baker och Bud Freeman på sax, säger Bertil och lägger på skivan.
Det är en gudomligt vacker låt med ett arrangemang så meditativt lyriskt och med halvt tempo, att en försäljerska som besökte Bertil, gick ned så mycket i varv att hon höll på att somna.

Sordin på trumpeten bidrar till ett mjukt, nästan svävande tonbild.  Den inspelningen har Bertil beställt till sin begravning.
En annan gammal, udda goding är en inspelning med Monica Zetterlunds kusin Greta Olsson som även hon var en skicklig jazzsångerska.
– Jag föredrar de äldre inspelningarna med analogt ljud. Tyvärr är mycket i den moderna jazzen för teknisk med för mycket tillägg eller avdrag från den urspungliga tonbilden. Det analoga ljudet är också betydligt mjukare. Nu tar man bort ett tonsteg här, en tiondel där, hur mycket är då live? Jazzmusik bygger på känsla!
Bland alla skivor finns allt från klassiska trettiotalsjazzen och framåt. Alla jazzens stora, ingen nämnd och ingen glömd trängs i hyllorna. Tvåhundrafemtio inspelningar av Smoke Rings upptar bara en bråkdel.
Bertil har många olika arrangemang på samma låt.
– Det går ju utmärkt att göra jazz av vilken låt som helst. Duke Ellington har ju bl.a. jazzat till Nötknäpparsviten och Per Gyntsviten. Men när Charlie Norman släppte loss Anitras Dans i en boogie woogie portförbjöds den av dödsboet Grieg!
Även sovrummet domineras av jazz.
Där är det andra rariteter som gäller. Gamla Orkesterjournaler – jazzmusikers bibel från fyrtiotalet och ett par decennier framåt ligger prydligt band för band intill jazzskivorna.
I köket står radion. Där lyssnar han ofta och gärna på dansk radio som spelar jazz på P2!

All that jazz...…  

Text: Ann Christine Montelius
Foto: Tomas Montelius