S:t Petri kyrka i Klippan

Klippans världsberömda arkitektoniska mästerverk 50-årsjubilerar

Klippan 160520
– Du som av skönhet och behagen, en ren och himmelsk urbild ger…
Den strofen ur gamle Kellgrens dikt ”Den nya skapelsen” glimtade fram i hjärnan, vid ett besök i S:t Petri kyrka i Klippan härförleden.
Vid åsynen av ett mästerverk räcker sällan orden till, då får man stjäla bilder av de odödligt stora.
I år firar S.t Petri kyrka femtio år. Kyrkans store arkitekt Sigurd Lewerentz bör ha legat lika många år före i sina banbrytande, nyskapande visioner av kyrkorummet.

Han var helt oberoende av de arkitektoniska traditioner som frodades, när byggnaden började ta form1964 för att avslutas 2 år senare. I denna ”Helgedom”, byggherren hette faktiskt Helge Lindgren, är ingångsporten smal och dold djupt in i det halvmetertjocka Helsingborgsteglet.
Vid utgången flödar det av ljus, grönska och glittrande vatten.

Symboliken är tydlig till kristendomens metaforer med trång port, svårt att hitta in till himmelriket. Men ingen behöver kunna sin bibel, även om varje lite detalj i byggnaden är fylld med kristen symbolik.
Alla, ateister som buddister, muslimer och kristna kan njuta av denna unika, världsberömda arkitektur som fått världens arkitekter att vallfärda hit. Arkitektpris har anordnats ”Klippan Award” av en känd spansk arkitekt. Frimärken med kyrkans dopfunt har getts ut.

Helsingborgstegel, trä och smide
En mängd litteratur har skrivits om Sigurd Lewerentz och hans nyskapande idéer. I den asketiskt stilrena byggnaden är det ont om ljus, räta vinklar och utsmyckningar. Däremot vimlar det av mänskliga avtryck i helsingborgstegel, trä, sten och smide, förenat i ett stillsamt flöde av ett avskalat, sparsmakat linjespel.
Varje sten i det massiva tegelkomplexet är lagd manuellt med varsamhet och kan ses som symbol för alla människors lika värde.
På det buktande, vågiga stengolvet står en dopfunt, en vit mussla på en klippa. Under rinner vatten.
Symbolerna kan tolkas efter egna referensramar men symboliken här syftar på Moses som slog på klippan med sin stav och vatten sprang upp.

Det är så mörkt inne i kyrkorummet att man till en början inte upptäcker vad som döljer sig vid altare, predikstol och biskopsstolar. Inga krucifix i sikte dock. Däremot bygger hela konstruktionen på ett stabilt järnkors som håller upp taket.

På den klippan (Petrus) skall jag bygga min kyrka...
Materialet är obehandlat och har fått ligga ute för att sedan borstas av. Lewerentz använde sig delvis också av skrotlager.
Kors och ring på golvet vid altaret, utfört i smide symboliserar Kristi död på korset och hans uppståndelse medan cirkeln symboliserar evigheten – ett vackert blickfång, även utan symbolik. Fem blodsdroppar, där även såret i Jesusgestaltens sida framgår…
Intill hänger i taket en gobeläng formgiven av Sven X.et Erixson med två vändbara sidor: Passionssidan och Uppståndelsesidan. Inte en enda detalj är lämnad till slumpen.
Varje tegelstens position är dikterad av Lewerentz själv och utförd av hans jobbteam.

Allt är genomtänkt och påfallande väl genomfört. Lewerentz lär ha gjort mallar för att se vad som var görligt och estetiskt tilltalande. Bl.a. Ribbor vid huvudingången symboliserar vår väg framåt…
Golvet som sluttar vid altaret för att hjälpa den tvehågsne framåt…
Klocktorn med fyra klockor med apostlanamn, var och en försedd med en dikt av Bo Setterlind ligger på en betongbädd med sågspån som mildrar ljudet.
Där hittar man också sakristian med ett krucifix av elfenben av Christian Berg och en Petrusavla av Halmstadsgruppens Erik Olsson.

Skorstensliknande lanterniner strömmar ljus från sakristian till altaret – en upplyst väg. Det svaga ljusflödet kommer annars från fönster – rena öppningar i de tunga väggarna utan fönsterbågar och utsmyckningar.
Stilrena taklampor i taket visar vägen till de hundratals danskdesignade trästolarna med fack på stolsryggarna. Märken på golvet visar var de skall stå. Små håligheter i väggarna bidrar till god akustik. T.o.m. vad gäller toalettinredning var Lewerentz innovativ.
Kopparrören ovanför handfatet är inte dolda utan visas upp till allmänt beskådande.

Bara njuta av den rogivande stämningen
Den sparsamma ljussättningen och det asketiska tilltalet bidrar till att det dröjer innan man upptäcker det unika, vackra och genomtänkta. Det räcker länge att bara njuta av den rena, rogivande stämningen. Men den som söker, han finner…

– Lewerentz hade hela tiden nya idéer, vilket ställde krav på medarbetarna. Han var sjuttiosju år men outtröttlig, vakade över liten detalj i arbetet. Någon teologisk kunskap hade han inte men försåg sig med kunniga medarbetare. Intresset är fortfarande lika stort för Sankt Petrikyrkan. Den är ett föredöme för arkitekter och arkitektstuderande från hela världen, framför allt japaner, berättar vår välinitierade guide Anders Clausson, f.d. utvecklingschef på Perstorp AB. Han har bl.a. gjort broschyrer om kyrkan och tagit fotot till frimärket med dopfunten.

– Det kan kännas mörkt här men det var så arkitekten ville ha det. Det är ett koncept som vinner i längden. Jag upptäcker något nytt här varje dag. Det är rogivande, kontemplativt. En yogagrupp använder också kyrkorummet för övningar varje torsdag.

Anders Clausson berättar att närmast på jubileumsprogrammet står en utställning om Sankt Petrikyrkan 2 juli i Klippans Konsthall och 27 november väntar jubileumsmässan.