Marianne Hall

Marianne Hall – Med leran som
främsta språkrör

Kvidinge 200214
Ecco homo - bortom ytan, bortom tid och rum… Dit orden inte når…
Skulptrisen Marianne Hall bjuder på en tankeväckande, starkt berörande resa i sin kommande utställningen på Tomarps kungsgård med vernissage lördagen 15 februari. Marianne Halls skulpturer är tidlösa men rykande aktuella. Det sköra skalet hos hennes expressiva människogestalter i terrakotta, rymmer all världens tidevarvs oro, ångest, vanmakt och förtvivlan. Med ömhet och varsamhet, ristas människors erfarenheter och upplevelser in i leran som berättar vad som döljer sig under ytan. Existentiella frågor vi alla brottas med tittar fram som gubben i lådan, när vi ser de utsatta människosläktet. Vem är jag? Vem är du? Vad göra?

Det är kärleken till livet, naturen och människorna som driver Hall framåt i hennes meditativa arbetsprocess. Hoppet kan ta sig oväntade gestaltningar. I en bräcklig farkost med flyktingar är det en hoppets ledare som styr. Eller?
Var och en har sin egen tolkning.
Det var i leran Marianne Hall hittade sitt språk som föddes och föds igen i det meditativt tysta rummet.

– Leran är mitt färdmedel i min livsresa som jag kallar “Det stora äventyret” i en bok om mig och min konst.

Uppvuxen i en familj med fjorton barn, Marianne näst yngst blev hon ändå ett ensambarn. Den medvetna livsresan började med en blåsippa när hon var fyra år. De såg varandra, gav hennes trygghet.

 – Det stora äventyret började när blåsippan och jag såg på varandra. Mina sinnen öppnade världen för mig, säger Marianne som fortfarande ser på sin första hallelujaupplevelse med barnets förundran.

En pojke av brons som hon låtsades ha liv och som hon aldrig var rädd för, är andra oförglömliga minnen och milstolpar som etsats sig fast. 
När hon efter akademiska studier kom in på Konstfackskolans skulpturavdelning arbetade hon mycket efter modell, något hon sedan fortsatte med på Konstakademien.  Det blev till slut åtta års modellstudier - egentligen mot alla odds.

– Jag förstod inte varför det var så viktigt. Men plötsligt en dag utbrast jag: Nu ser jag! En skön upplevelse av skönhet rytm, dynamik och sammanhang. Nu hade jag ett språk som tog makten över vanmakten, berättar Marianne om sitt livs stora skifte.

I utställningen på Tomarp kan man följa hennes livsverk från 13 års ålder i en driven teckning, vidare till klassiskt sköna bronsbyster och avskalade, svepande eleganta teckningar. Marianne Halls stora familj är med henne här på Tomarp, om än inte bokstavligen. Pappan skräddarmästaren Filip Forsbergs kraftfulla, inträngande teckningar fyller hallen till Lilla galleriet. Brodern, kände, prisbelönte filmaren Lars-Lennart Forsbergs kortfilm Kyrie Eleison med tonvikt på Mariannes skulpturer rullar på inne i andra änden av galleriet - till tonerna av Björks röst. Även systern Hertha Hillfons skulpturer har tidigare gästat Tomarp Kungsgårds konsthall. 
Det poetiskt sköra vackra i kombination med vreden över vår tids tillkortakommanden uttrycker även Marianne Hall som verbal konstnär i poetiska ordalag. Ett Lundaförlag har nyligen köpt rättigheterna till en lyriksamling, signerad Marianne Hall.

Utställningen på Tomarps kungsgård med vernissage lördagen den 15 februari pågår t.o.m. 22 maj.