agl:pagetitle

Kerstin Lieberath och Åsa Raab – Två konstnärer på Tomarps kungsgård

Surrealistiska gouacher och frodigt kraftfulla torrpasteller på Tomarps kungsgård

Kvidinge 160212
Det känns som om våren gjorde en försiktig liten trevare, när Tomarps kungsgård slog upp portarna för vårsäsongen. En yster get och kacklande gäss välkomnade i parken.
Därinne spann katten Alice förnöjt i fönstersmygen, till synes lycklig över den nyhängda konstverken, som nu fyller vinklar och vrår på kungsgården.
Två välmeriterade konstnärer med många decenniers yrkeskunskap skapar nytt, hoppfullt liv på de anrika väggarna: Åsa Raab med torrpastell och teckning och Kerstin Lieberath med målningar.

Kerstin Lieberaths surrealistiska gouacher kan knappast lämna någon oberörd. Hennes bildspråk, där det subtila, spröda uttrycket samsas med det absurda har ett alldeles eget signum. Det är drömsk värld med dolda symboler, där allt kan hända.

– En ensam kvinna i en stol bland björkar i sträng vinterkyla…
En pudel i soffan mellan två konverserande män med en tavla ovanför, där fågelns vingar flyger ut ur ramen…
En kvinna med en flådd hare hängande vid skötet, likt en förlossning…
Två kvinnor med dockor av skelett…
Eller varför inte pälsar och ägg i stillben?

Det är ett intelligent tankeväckande måleri som ger lika många glada skratt som skrämselhicka inför dess suggestiva verkan.

Kerstin Lieberath och Åsa Raab har vartannat eget konstrum på Kungsgården. Det vackraste, gula rummet, där de gamla friserna med de klassiska vinrankorna har återskapats, tillägnas Åsa Raab. Ett perfekt val som lyfter hennes varma, lysande kolorit i torrpastell…

Rummet fylls av värme och ljus. Med Åsa Raabs över halvsekellånga kärlek till torrpastellen, skapar hon med sin stora kunskap och genuina begåvning en välbehövlig nyrenässans för pastellen. Det är en teknik som alltför få konstnärer använder och behärskar men som är mycket effektfull i rätta händer likt Åsas.
Redan som barn i en småskollärarfamilj med närhet till kritor och griffeltavla, fastnade Åsa Raab för kritan, tog den till sitt hjärta som sitt specialverktyg.
Den kärleken höll i sig även på Konsthögskolan under femtiotalet och fortsätter så än i dag.
Frodigt, kraftfullt och med ett exakt motivval…
Rätta proportioner och ett begränsat motivval är grogrunden i hennes långa konstnärskap. Spänningar och rytm ett annat… Allt detta återfinns i hennes mjuka stilleben med naturligt flyt och kraft i en varm, lysande färgsättning. Det absurda eller oväntade tittar i likhet med Lieberath gärna fram i den välbalanserade idyllen.

En kasperdocka uppe i ett hörn som kommunicerar med en katt är ett motiv som sticker ut.
Ett annat är en käpp, där en ål fångar en fisk. Ovanpå ligger en karaffplopp.
Så visst finns det likheter mellan dessa båda utställare för den som tar sig en närmare titt på dessa kvinnliga konstnärers rika konstnärliga utbud.
Det verk av Åsa som var lättast att som en fura att falla för, var ett träd med ett fantastiskt levande myller av grenverk. Det konstverket visade sig tillhöra hennes allra senaste – Båda kvinnorna är utmärkta exempel på konstnärskap i ständig utveckling.

Åsas tecknade, uttrycksfulla porträttsamling i korridoren kompletterar det breda, mångsidiga uttrycket i Kerstin Lieberaths och Åsa Raabs utställning med vernissage lördagen den 13 februari.

Utställningen pågår t.o.m. den 3 april.