Ledsagade av Helsingauburgs långbågegille red årets Hovturné in på Tomarp

Kvidinge/Tomarp 180730
Hovturnén rider vidare i bästa champagnegalopp med välsmakande, lättdruckna pärlande bubblor i specialdesignat glas.
Champagnen borde vara avslagen efter tionde årets ridande musikfestival men gnistrar och sprakar i stället av nya smaksensationer.
Hovturnéns musikaliska tema var en för alla känd gestalt - den oövervinnlige Robin Hood.

Redan vid ingången till Tomarps kungsgård bjöds det på festivitas som försatte publiken in i den medeltida livsluften, där Robin Hood och hans kumpaner höll till. Långbågeskyttar välkomnade publiken som slank in på caféet för att få sig något till livs innan de ridande artisterna med entourage lämnade sina hästar på bete innan entrén.

Kungsgårdens sagolika medeltida miljö, hästarnas gnäggande, sommarens hetta och dofter blandat med odörer av häst- och svinskit…
Bättre inramning till musikaliska färder och irrfäder med Robin Hood, alias Martin Stenmarck och Marion alias Hanna Hedlund och hennes kompisar Marionetterna, är svårt att hitta. Härföraren i sällskapet, Wille Crafford, fick nöja sig med att axla den elake Prins Johns roll. I likhet med sagans värld bygger även Hovturnéns föreställningar på starka karaktärer, där den ena kan lyfta den andra, musikaliskt och artististiskt. Högt, lågt, brett och djupt, med humor, värme, glädje och öppna sinnen förflöt kvällen i allsköns musikaliskt gemyt. – Till synes enkelt, naket och lekfullt som fött i stunden, vilket är kriteriet för god konst alla kategorier. Rutinerade, mångsidiga och orädda bandmedlemmar med kärlek till musiken, varandra. och publiken är ett måste för att det skall fungera.
Alla i den sex personer starka ensemblen gavs också möjlighet att visa sina dolda färdigheter och hanterade flera instrument var i ett tajt teamwork.
I sagans och sägnens värld kan allt hända. Det finns ingen fin- eller fulkultur, bara bra eller mindre bra artister som kan tolka materialet.

Martin Stenmarck fick uppleva sin livs dröm i rollen som Robin Hood, hans stora idol sedan sjuårs ålder. Hans skicklighet som sångare var publiken väl förtrogen med, men få visste nog inte vilken skicklig berättare och dramatisk talang han är. Humoristiskt och ömsint berättade han om sin brokiga uppväxt och sina privata Robin Hoodbravader i familjär närkontakt med publiken. Hanna Hedlund gav här prov på sin musikaliska mångsidighet i allt från skitig rock till folkvisa och visade sig dessutom vara en utmärkt allsångsledare.

Nils Berg

Hovslagaren (trumslagaren) i bandet – Niklas Lind imponerade som sångare och estradör - en artist som borde ta plats i musikaliska hetluften. Detsamma gäller blåsaren Nils Berg som inte bara växlade elegant i jazzton mellan olika blåsinstrument utan även var visselblåsare. Olle Linder var som vanligt på plats, är en välkänd muiskprofil som i många år som hållit ångan uppe i Hovturnén.

Wille Craffoord själv höll detta år en lägre profil och lät turnégänget blomma. Men ett par underfundiga låtar hann han med, denne unike sångtextförfattare och kompositör full av esprit och en räv placerad i örat samt i ständigt samarbete med kända artister och grupper. Årets version av Hovturnén, visar snarare på en positiv utveckling av konceptet än avveckling, en av de bästa under Hovturnéns framgångsrika tio år.

Hanna Hedlund


Niklas Lind vid mikrofonen