Martin Nilsson
Succé för CountryMartin Nilsson på
Kulturhuset Björnen
Åstorp 140221
För tolv år sedan vände livet för långtradarchaffisen Martin Nilsson.
En andraplacering i Fame Factory gjorde att Bert Karlsson fick upp ögonen för denne begåvade sångartist med countrymusiken som klistrad vid hjärteroten.
Den musikstilen har legat tryggt förvarad där ända sedan sexårsåldern, då han skrev beundrarbrev till Hasse Andersson och frankt förklarade att han skulle bli countryartist som sin idol när han blev stor.
Drömmen infriades.
Tre skivor och jobb i Arlövsrevyn har Martin hunnit med mellan turnerandet som idag kan spänna över hela 150 spelningar om året.
Idag är Hasse Andersson både hans kompis och mentor och Martin ses som en värdig arvtagare till Hasses egensnickrade, älskade ”skåntryimperium”.
Det fordras en skåning att nå upp till den titeln, något som Landskronapågen Martin är av födsel och ohejdad vana.
Martin traskar även bokstavligen vidare i Hasses fotspår – inifrån och ut, inte enbart repertoar-, sång- och tolkningsmässigt
När han gjorde entré på Kulturhuset Björnens scen i torsdags med gitarren på magen, var det med Hasses gamla, avlagda skor på fötterna.
Det är inte heller enbart Hasses musikaliska kostym han bär med stolthet. Även Hasses isbjörnsdräkt i barnmusikalen ”Svingelskogen” gled han i vid ett snabbinhopp, när Hasse var sjuk.
Dock satte nervositeten in och dressen hamnande bak-och-fram. Så kan gå i showbiz…
Publiken fick han förresten med sig redan i introduktionen, när han berättade att han fortfarande då och då gärna tar en sväng med lastbilen!
Martin Nilsson var för oss på BMZ en helt ny bekantskap – en nästintill chockartad upplevelse. Efter att ha följt ganska många av Hasse Anderssons scenframträdanden under åren väntade vi inte en artist med så slående likheter i röstläge och tolkning samt inte minst i den äkta medmänsklighet, öppenhet och värme som är Hasses högst personliga signum.
Med de förutsättningarna borde risken vara stor att bli en kopia av sin idol.
Så är inte fallet. Trots likheterna är Martin sin egen – äkta prima vara ända upp i cowboyhatten!
Många av Anderssons mest älskade låtar hanns med under kvällen plus lite Nasvilletongångar och femtiotals rocklåtar. En av de pärlor som glänste extra strakt var Hasse Anderssons relativt nyskrivna låt ”Ingen som vet”.
Martins röst är bländande ren och stark med ett brett register. Med en suverän, nära och folklig publikkontakt därtill, var succén given på förhand.
Åstorps Teaterförening som stod för arrangemanget bör var lika nöjd med artistvalet som publiken.
