Åstorp 150429
Avreglering, omreglering, privatisering…
Både ilsket och kärt barn har många namn.
När Apoteksmonopolets upphörde 2009, gick debattens vågor höga och gör så än idag. Förtroendet för branschen har minskat hos kunderna. Förvirring och otrygghet råder fortfarande, när kunden inte vet vad som väntar bakom okända apoteksdörrar.

I små orter som Åstorp, där alla känner alla, kunder och personal, uppstår inte samma frustration som jäktet bland storstadens vimmel av apotek med okänt receptfritt utbud och opersonliga kontakter. Den lokala närkontakten känns viktigare än någonsin.

En ovanligt frågvis och intresserad publik mötte upp på Företagarna Åstorps onsdagslunch. Det var Anna Beneti, regionchef för Apoteksgruppen och Lotta Lönnegren, Åstorps lokala chef  på Apoteksgruppen som gav oss  inblickar i apoteksverksamheten av igår, idag och i morgon Det var mycket matnyttigt vi fick oss till livs förutom Systrarnas Buffés alltid uppskattade lunch.

Fredrik Reinfeldt sköt startskottet till avmonopoliseringen 2009 – ett monopol som funnits sedan 1970.
Vid avyttrandet av monopolet fanns det 950 apotek i statlig ägo, idag 330. Resten delades upp i  åtta klusterfraktioner, där riskkapitalister och andra likasinnade fick buda och köpa. Klustren köptes sedan av fyra företag. Apoteksgruppens försäljning gick till småföretagen.

Det statliga Apoteket AB äger idag 18,9 procent av kakan, där Apoteket Hjärtat roffat åt sig den största biten.
Apoteksgruppen är den fjärde största aktören med dess 163 apotek, där varje apotek ägs av en lokal företagare. Med hjälp av bl.a. en gemensam serviceorganisation kombineras den stora kedjans fördelar med det lokala småskaliga.

– Vi är ganska fria att anpassa vår verksamhet efter våra kunder. Kundmötet är och förblir det viktigaste. Det är våra kunders behov som styr. Nittiofem procent av begärda varor finns tillgängligt hos oss men vi driver mot vårt mål på nittioåtta. Vi har ett etablerat samarbete mellan våra apotek i gruppen och lånar personal av varandra. Men det är fortfarande mycket som måste omorganiseras och förändras. Vi blundar inte för problemen.  Det ser bl.a. ut. att bli en brist på receptarier framöver. Någon internutbildning förekommer inte.

Vad som tydligt framgick under den öppna, trevliga informationen var hur stort ansvar som läggs på receptarier och apotekstekniker och vikten av nära kundrelationer och personlig service.
Kontrollera recept så att inte äldre ovetandes dubbelmedicinerar, att kunden inte tar likamedel och originalmedel samtidigt, blandar preparat som motverkar varandra, hänvisning till konkurrerande apotek om begärda medel inte finns tillgängligt, informera om biverkningar, rådgivning och information samt inte minst svara på frågor, frågor…

Det blev många även denna onsdag på Tingvalla.